När solens strålar efter en lång vinter äntligen börjar värma frusna kroppar är det elva tappra själar som inte är ute och lapar med den gråa massan. Det är givetvis MTD-gruppen som outtröttligt fortsätter sitt hårda arbete för Medietekniks framtid, dag och natt utan hänseende till hälsa och personlig lycka.. Eller hur var det nu igen?
Välkommen till MTD-gruppen 2008.

Sorlet stiger mot taket, Niklas viftar med sin tegelsten till laptopladdare och ler förföriskt. Emil himlar med ögonen och funderar åter på vem fan som tillverkat eländet och hur han eller hon kunde misslyckas så fullständigt.
Tomas har vid ett tidigare tillfälle efterlämnat en Amelia-tidning som Hanna okänsligt roffar åt sig. Hon delger sedan gruppen en "intressant" insändare som handlar om en.. björn? Ingen förstår riktigt kopplingen, men det är OK ändå.
Emil ger ifrån sig någon form av ofokuserat ljud för att få ordning på kaoset och alla tittar konstigt på honom.

Först på dagens digra agenda står, i känd stil, spons och mässa. Fokus skiftas från Emils förvirrade uppenbarelse till Adrian, Tobbe och Magnus, de tre herrarna med kollen. Idag sitter de dock på olika sidor av bordet vilket försvårar det hela.
Tobbe ser lite ledsen ut, speciellt när ekonomin kommer på tal, annars är han glad. Det snackas kontrakt, tusenlappar, telefonsamtal och omedgörliga växeltelefonister. Kontentan blir som vanligt att vi tjänat in ytterligare några kronor sedan förra mötet men att det fortfarande är många munnar att mätta, blidligt talat.

Vi glider smidigt likt elefanter i en DUKA-butik in på nästa mastodontpunkt, förläsare. Jousef ger gruppen en snabb uppdatering, vi får bland annat veta att *piiip* vill flyga från *piiip* och att *piiip* kan tänka sig att prata om *piiip*. Emil tycker att vi kan låta alla åka båt och Fiat istället, men de andra tycker det är en dålig idé. Trångsynta människor.

Övriga punkter diskas av i förhållandevis snabb följd, det vill säga i takt med långsam snigel. Deadlines har som vanligt missats, vi sätter nya mest för syns skull. Hemsidan kommer på tal, det ska översättas till främmande språk och Stegu ska fotas om vi kan hitta honom. Samtalet avbryts med jämna mellanrum då någon papphatt glömmer att stänga dörren som efter en löjligt kort tidsperiod börjar pipa. Adrian får stänga den, det är hans jobb.

Vid sådär halvsju-snåret smiter Annika iväg, kvinnan visar som vanligt ingen respekt mot oss andra. En stund senare börjar de flesta skruva på sig och pilla på mobilerna; mötet börjar närma sig slutet. Emil försöker desperat överrösta flocken med någon form av sammanfattning och lyckas i alla fall nå protokollskrivande Adrian. Victory!
En och en, utan att vänta på varandra, börjar folk droppa ut genom dörren som ilsket piper vidare. Emil ger upp och säger till de få som är kvar att mötet är avslutat. Ingen bryr sig.

Vi ses igen nästa torsdag!